När det är far & dotter på en Harley
När jag var liten åkte jag och min pappa runt genom Sverige och besökte nästan varje friidrottsarena i jakt på personliga rekord och fina medaljer. Vi hade så roligt ihop, med friidrotten som ett gemensamt intresse. Sedan blev jag äldre, flyttade hemifrån och slutade. Det kändes så tråkigt. Att plötsligt inte ha den där "pappatiden" som jag varit så bortskämd med.
Sedan blev jag vuxen, och pappa köpte hoj igen. Och inte vilken hoj som helst. Han uppfyllde en gammal pojkdröm och blev med en Harley. Och plötsligt är det lite som att vara tretton år igen och åka på äventyr med pappa. Men istället för spikskorna är det kameran som får hänga med.
En dag kommer jag också att ta mc-kort. Det blir kanske inte en HD, men en hoj, helt klart. Det är nästan som att rida. Friheten, enkeltheten. Vinden i håret.
Sedan blev jag vuxen, och pappa köpte hoj igen. Och inte vilken hoj som helst. Han uppfyllde en gammal pojkdröm och blev med en Harley. Och plötsligt är det lite som att vara tretton år igen och åka på äventyr med pappa. Men istället för spikskorna är det kameran som får hänga med.
En dag kommer jag också att ta mc-kort. Det blir kanske inte en HD, men en hoj, helt klart. Det är nästan som att rida. Friheten, enkeltheten. Vinden i håret.
I helgen hade jag egentid med världens bästa pappa.
Du sitter verkligen omärkt bakom mig. Jag märkte inte ens att du tog bilder under färd fast hojen är ju rätt högljudd iofs :). Kanonbilder och vilken fin dag det var i lördags. Ja hela påsken var ju makalös.