När man varit uppe i Kruttornet

 
Veckans uppgift i skolan är att studera konstruktioner och lära sig att förstå vilka som är de bärande elementen i olika byggnader. På moderna byggnader tycker jag att det är ganska lätt, men på många äldre kan det vara mer besvärligt. Vi var en liten grupp som fick en nyckelknippa i handen och ombads gå upp i det gamla Kruttornet, som sedan några år tillbaka är Off Limit för allmänheten.
 
 
Där klättrade jag omkring på takbjälkarna och hade det roligt. Jag älskar att få se dessa platser so inte är tänka att synas. Takkonstruktioner, källare, hemliga gångar. Jag kan inte låta bli att tänka att trots att detta torn är 800 år eller mer, så är det inte många hundra personer som stått på dessa bjälkar. Hantverkare genom åren, inspektörer, tillsynsman och vandaler. Just hantverkaryrket är så häftigt för att man får se saker inte alla får se.
 
 
Många av de uppgifterna vi gör för skolan blir offentliga handlingar och ges till ägarna till objekten vi undersöker. De blir använda på riktigt. Bilderna vi tar, ritningarna och skisserna vi målar upp används både som underlag för bygglov, renoveringar, skadeinventeringar och marknadsföringsmaterial. Jag vet ännu inte vad jag kommer att göra efter examen, men det står mellan att arbeta som hantverkare på en byggfirma och restaurera gamla byggnader, eller på en arkitektfirma och hjälpa till att rita inför om- och tillbyggnader eller för att få nya byggnader att passa in med de äldre.
 
 
Tänk detta valv! Att bygga det på 1100- eller 1200-talet, före moderna verktyg, murbruksblandare, byggställningar och annat härligt vi har idag. Jag tycker det är så imponerande och det gör mig ödmjuk inför vår renovering när jag ser detta. Vi människor kan verkligen så himla mycket, om vi går ihop och vågar försöka.
 
 
Imorgon ska jag redovisa vår undersökning om denna häftiga byggnad!